Vila i frid farfar <3
Egentligen var det lite väntat eftersom han har varit dålig och legat på sjukhus ett tag men ändå blev det som en chock.
Sånt går liksom inte att förbereda sig på. Det känns både tomt och lugnt på något konstigt sätt för sista tiden har varit ett lidande för honom så på det viset var det nog skönt för honom att få somna in. Nu har han inte ont längre.
Men sen kommer saknaden och sorgen som hugger en i hjärtat. Jag har gråtit floder. I går (lördag) när jag fick reda på att farfar hade tagit sitt sista andetag grät jag flera timmar i sträck och Micke försökte trösta mej så gott det gick.
Livet går vidare för mej med sorg i hjärtat tyvärr.
Vila i frid farfar <3
